Vad innebär klimatsmart mat?

Man hör överallt om det överhängande klimathotet och vi får hela tiden ny information kring hur vi - på individnivå - kan göra för att vända bort vårt skepp från det kolossala isberg vi snart kolliderar med. Vi ska köra rätt bil - eller ingen bil alls, vi ska värma upp huset på rätt sätt och vi ska äta klimatsmart mat. Men, vad innebär egentligen klimatsmart mat? Vi tittar närmare på detta.

Genom att äta klimatsmart mat så kan man minska sin egen påverkan på miljön ganska markant. Det är faktiskt så att en tredjedel av den påverkan varje hushåll i Sverige har på miljön kommer från vad vi äter. Genom att äta rätt mat så kan vi således göra en stor insats - och det behöver inte bli vare sig särskilt dyrt eller en alltför stor omställning. Det mesta handlar om att välja bort snarare än att äta rätt. Viss kost ger ett tydligare klimatavtryck och här stoltserar kött som den värsta boven i dramat.

Dra ner på köttätandet

Vår köttkonsumtion står för lejonparten av utsläppen och genom att minska på köttätandet så kan man också göra skillnad. Vi säger inte att man ska sluta äta kött. Kan man dra ner på det så gör man skillnad i det långa loppet. Man ska inte glömma att kött är något som ger oss protein och att det även handlar om någonting som är gott att äta.

Det är slentrianätandet som man kan förändra. Istället för att steka falukorv, köttfärs eller köttbullar mest av gammal vana så kan man kanske välja grönsaker eller soya-produkter istället. Det sparar man pengar på och då kan man också välja att unna sig en köttbit - svensk och ekologisk - någon gång då och då utan att dras med dåligt samvete.

Det är även skillnad på kött och kött. Väljer man det billigaste köttet som finns i frysdisken på ICA så kommer man inte att göra ett klimatsmart val. Väljer man däremot att köpa svenskt, ekologiskt kött där djuret fritt fått beta så får man dels en bättre smak - och dels så får man också en köttbit som gör skillnad i det långa loppet.

Klart står emellertid följande: Många tror att vi alltid ätit kött och att det handlar om att våra senare vanor ska plocka bort denna värdefulla detalj från tallriksmodellen. Så är det inte. Vi äter mer kött idag än vad vi gjorde förr. De senaste tjugo åren så har köttkonsumtionen ökat med 45 %. Bryter man ner detta på en individnivå så handlar det om att varje svensk stoppar i sig kött motsvarande 87 kilo. Den cirkeln måste brytas och där kan man verkligen göra skillnad som enskild individ.

Vilka maträtter är klimatsmarta?

Vad ska man då äta med gott samvete och vilka olika livsmedel och produkter kan man tillaga och känna att man gör skillnad till det bättre? Grönsaker är ett bra exempel på detta - och särskilt om man väljer dessa utifrån säsong.

En annan bra väg att gå handlar om att äta mycket bönor, ärtor och linser. Dessa är bra även om de har transporterats en längre väg; deras klimatavtryck blir ändå väldigt lågt. Vegomat i övrigt är också väldigt bra. Idag finns en uppsjö av spännande produkter på marknaden - köttfärs av qourn, tofu, fejcon och så vidare. Samtliga dessa tillverkas av miljövänliga ingredienser som ger minimalt avtryck på klimatet.

Det som är positivt i sammanhanget är att smakerna kommit att förbättras. Man känner, helt enkelt, ingen skillnad på vanlig köttfärs och Qournfärs. Kryddningen avgör hur du vill att det ska smaka och du kan laga till din alldeles egna och unika köttfärssås utan att känna någon skillnad i vare sig smak eller konsistens.

Ät upp - det gör den stora skillnaden

En av de största skillnaderna vi kan göra handlar emellertid inte om någon större ansträngning. Där krävs en förändring som dels leder till ett bättre klimat och som dels också ger en bättre ekonomi för den enskilde individen. Vi ställer en fråga som lyder: Hur mycket mat kastar du bort varje vecka? För de allra flesta så finns det väldigt mycket att göra just sett till detta. Vi köper för mycket mat och vi kastar bort överflödet.

Två saker finns att göra i detta - tre egentligen. Det första är att lära sig att laga till rester. Det är inget fel i att duka upp en middag bestående av det som blivit över vid andra middagar. Att göra så sparar tid och det sparar pengar. En annan sak som går att göra är att vara mer immun mot utgångsdatum. Det är inte hugget i sten - står det ett datum på ett mjölkpaket så handlar det om ett förslag snarare än en absolut sanning. Använd luktsinnet och smaklökarna. I många fall kan man äta och dricka livsmedel vars bäst-före-datum passerat långt tidigare. Givetvis så bör man vara lite försiktig under vissa perioder som exempelvis rötmånaden.

Nummer tre då? Ja, här handlar det om att konsumera mindre. Tvingas man hela tiden kasta bort mat så har man onekligen handlat för mycket. Detta kan begränsas genom att man exempelvis börjar skriva matscheman eller använda matkasse som packas direkt i butiken. Genom det senare, som för all del är dyrare, så slipper man de spontana inköpen som både kostar pengar och som sällan äts upp. Man kan även välja vegetariska matkassar och därigenom bli ännu mer klimatsmart.

14 sep 2020